Halloweendräkt för festen i morgon :)
VÄRLDENS ROLIGASTE GLANS. Love him!
TONIGHT'S THE NIGHT I'VE BEEN WAITING FOR!
Egen Design: Armband i brunt.
Hört på jobbet.
- Ja det gör jag.
- Jag måste bara fråga, vilka saker här är äkta?
- Äkta?
- Ja, alltså på riktigt.
- Hm, jag förstår inte riktigt vad du menar.
- Ja men, vilka saker är inte nytillverkade.
- Jaha, eh, men alla saker är alltså 2000 år gamla som är här.
- Haha, jaha du.
Damen går bort till sin man.
(- Gösta, hon som arbetar här säger att allt är äkta.)
(- Ja, men jag har ju försökt berätta det för dig. Allt är 2000 år gammalt.)
Damen kommer tillbaka till mig.
- Är allt 2000 år gammalt som är här?
- Haha, jaaa. Jag sade ju det.
- Jaha. Allt?
- Ja.
- Men oj, då måste jag nog gå tillbaka och kolla om igen...
Stackars tanten trodde inte vår utställning var "på riktigt" :)
Här syns jag på TV i höst/vinter. Håll utkik!
Frisören på måndag. HILLFE BITTE!
Kille, ogift, ej pyroman och lik Ernst? Call me...
Längtan.
- Carolina, sluta.
- Vad är det nu?
- Inga jullåtar nu.
- Nähä...
*nynnar*
- Carolina!
- Men dom julpyntade på Ica, och DÅ får man faktiskt börja sjunga jullåtar.
*nynnar*
- Åh...
Mamma och jag har delade uppfattningar om när man kan börja fira julens intåg. Jag tycker att så fort sommarkläderna har åkt ned i källaren så kan man dra igån. Dessutom så är det faktiskt mamma och pappa (inte jag) som redan bokat in en julresa till Tyskland. Sedan är det mamma (inte jag) som beställt julgardiner och faktiskt redan fått dom. Så lite nynnandes kan hon nog stå ut med.
*nynnar*
Entschuldigung für mein frånvaro.
Tanken på mitt jobb var att allt skulle flyta på bra, ingen skulle bli sjuk och jag skulle kunna hoppa in de fåtal timmar det behövdes förstärkning. I stället blev sanning att två stycken blev sjukskrivna, en valde att inte börja alls på arbete och att inte en enda vikarie satts in utan alla som blev kvar ska täcka upp detta. Carolina har jobbat non-stop som timanställd i tre veckor, och Carolina får magsår i hela kroppen. Carolina kan inte säga nej, men Carolinas hjärna skriker att hon snart kolar vippen.
Idag jobbade jag från 9-18 med 30 minuters paus, men dagen flöt ändå på ganska så bra. Idag hade jag nämligen mina allra första egna guidningar. Man går runt med sin alldeles egna grupp på ca 30 personer och ska försöka få dom att förstå hur livet i Pompeji flöt på för 2000 år sedan innan alla plötsligt dog en dag och staden begravdes under 6 meter av aska som en elak vulkan sprutade ur sig. Ironin hade varit om man får en grupp med arkeologer eller några som verkligen vet allt redan...
Har förresten två vakter på jobbet som är sjukt roligt konstiga. Om det stämmer att kärlek börjar med glada bråk så borde dom båda vara enormt kära i mig. Oh lucky me... NOT!
JIMMY'S 25-ÅRSFEST
Skojjar du mä maj?
Bruschetta med parmesanflarn (4 personer)
Skiva brödet. Skär tomtaterna i bitar, paprikan i små tärningar och lägg på brödet. Lägg upp på tallrikar och toppa med flagad parmesan och garnera med färsk basilika.
Följande recept fann jag i dagens morgontidning. Blir ni imponerade? Bruschetta med parmesanflarn hade lika gärna kunnat heta "Macka med ost".
För vem hade INTE SJÄLV kunnat räkna ut att man kan skära tomater i bitar och lägga på en smörgås? Oh my, tack världen för att ni skrev ner det hela till ett recept, man hade ju kunnat göra tvärtom annars. Liksom skiva parmesan och lägga den på mackan INNAN man lade på tomaterna. Tänk hur tokigt det hade kunnat bli annars. Nä, som vi säger i Skåne, skojjar du mä maj?
Do I smell fjortisbehavior?
- Men åh, vad trist. Vad jobbar du med?
Den kommentaren fick jag i ett inlägg där jag enbart ägnat mig åt att berätta vad jag jobbar med och hur roligt jag tycker det är att arbeta där. Kul, att folk läser ett inlägg innan dom kommenterar.
- God morgon!
- Ha en fin dag!
- Rösta på finaste outfiten i min blogg!
- Skriv gärna en kommentar till mig!
- Hej!
- Händer idag då?
Snälla människor, varför skriver ni enbart detta i min blogg när ni aldrig skrivit till mig innan? Jag svarar aldrig på dessa inlägg, för jag vet att det enda ni vill är att få så många kommentarer som möjligt, och det får inte jag ut något av. Inte ni heller, men ni har inte insett det än. Man läse väl ändå en blogg för att den är läsvärd? Inte för att ragga kommentarer?
Teckning jag gjort: NICOLE RICHIE
Varför går du inte att lita på?
Nu är jag bara lite jävla trött på dig.
Jag känner inte att du lyssnar på mig.
Jag kan aldrig lita på dig.
Du ändrar mening hit och dit om allt.
När ska du förstå att det är JAG som bestämmer?
Åh, jag blir bara så arg ibland. Great minds think alike, heter det. Jag känner bara att jag inte kan lite på min hjärna längre. Jag har sagt åt den att inte tänka på godis. Vad fan tror ni jag får för bilder i huvudet? Chokladkartonger och en massa lösgodis. Jag har sagt åt den att inte tänka negativt. Då dyker bilder om brutna ben och finnar i ansiktet upp. Och nu senast, då sade jag åt den att inte tänka på märkesvaror. Det gick bra. Två veckor. Nu vill jag ha den där förbaskade Mulberry-väskan igen. God damn it hjärnan. Vad gör du med mig?
Egen design: ARMBAND & ÖRHÄNGEN
Rosa Bandet!
Skänk pengar och hjälp forskningen i kampen mot bröstcancer.
Sms:a RB10317 till 72900 för att skänka 50 kr.
eller gör ett klick på bilden för att betala med kort.
Dagens bild: "Me like you"
This is my JOB.
Pompejis Panem Gustas är en utställning som handlar om staden Pompeji som är belägen på Italiens västkust. Pompeji var en blomstrande handels- och jordbruksstad fram tills den 24 augusti år 79 eKr då den såg ljuset för sista gången på över 1500 år. Det var nämligen så att vulkanen Vesuvius som låg i dess närhet fick ett enormt utbrott som kom att begrava staden Pompeji av ett lager pimpsten och aska som mätte över sex meter på höjden. 1500 människor miste sina liv innanför stadsmurarna, och tusentals som flydde över havet drunkande.
På 1800-talet fann man hålrum när man grävde ut staden. När man fyllde dessa med gips såg man till sin förtvivlan att hålrummen var rester efter förkolnade människo- och djurkroppar. Dessa kroppar och alla fantastiska föremål som människor under denna tid tillverkade har vi på vår utställning. Lavan har lagt sig som ett skyddande hölje och bevarat föremålen intakta. Då förstår ni vilken underbar miljö jag jobbar.
Igår hade vi runt 700 besökare, och idag stannade siffran på runt 500. Alla visningar är uppbokade fram tills att utställningen slutar den 18 januari. Detta är en världsunik utställning som jag tycker alla borde få chans att ta del av. Jag ryser i hela kroppen varje dag jag ser föremålen. Och på onsdag är det jag som håller i min första guidning. WISH ME LUCK!
(Klicka på bilden)
Armband jag gjort.
Akut viral nasopharyngit.
Tänk vad man kan lära sig genom uppslagsverk. Det här akuta virala nasopharyngitet drabbar först och främst de övre luftvägarna och näsans slemhinnor. Man drabbas av detta tillstånd ca 2-4 gånger om året och det är orsakat av ett rhinovirus. Det sprids genom luften och smittar bland annat genom kontakt och hostningar. I folkmun kallas skitet även för "förkylning".
Jag tycker förkylningen borde komma med en liten hälsning så man vet från vem man fått den ifrån. Så att man kan skicka ett "tack-men-fan-vad-jag-hatar-dig-just-nu-brev" till den generösa smittbäraren. Visst brukar man bli glad när folk delar med sig av saker, men förkylningar borde skrivas i lag att det ska hållas för en själv.
Instiftat i Svea Rikes Lag 2008: Är du förkyld? Stanna hemma och andas inte alltför mycket om du råkar öppna fönstret!
BLOGGDESIGN JAG GJORT: http://kumara.blogg.se
